emolie

Jag vill bara veta, kan jag inte bara få kliva in i ditt huvud & se vad du tänker? Jag vill inte inkräkta på något vis och jag lovar att inte stanna länge. Men jag skulle kunna förstå och få ett helt annat perspektiv, än vad jag har nu.
Visst, jag är förstående och jag har tålamod.

I don't know...

När jag väl har fått smak på det goda igen så vill jag inte lämna tillbaka det I guesse.
För nu är det mitt, då vill jag inte att någon annan ska få det! Kalla mig egoistisk, men det vet jag att också  du är.

Man lämnar ju inte direkt tillbaka den godaste kakan i historien, som får en att sväva upp till skyarna av lycka.
Det är inte så att man lämnar tillbaka en rutten banan, när man inte har fått äta på en vecka.
Jag skulle heller aldrig låta någon annan gå före i kön, om jag var så kissnödig så att jag höll på att DÖ.

Vi alla är egoister på ett eller annat sätt. Även fast jag kan få måttligt med dåligt samvete ibland. Jag avskyr när jag får se reklam om fattiga barn. Det finns INGA ursäkter varför man inte ger pengar till dem, eller okej, ursäkter finns det men inga godkända.

Min dåliga ursäkt brukar vara att jag inte har så mycket pengar. Men jämnfört med DEM så har jag en Förmögenhet! Jag skulle mycket väl kunna ge mitt studiebidrag till dem om jag ville, för jag bor hemma och måste inte betala räkningar. Men jag väljer att lägga ut det på struntsaker som kläder och roligare saker. Det gör jag bara för att jag tycker att det är viktigare.  För man måste ju också tänka på sig själv.

Men man skulle kunna ge bort 200 kronor och ge det till dem som behöver pengarna bättre. Om jag var i deras kläder, så skulle jag bli så lycklig om jag fick reda på att den personen gjorde så. Bara för att den brydde sig om att jag  skulle få ha det bra.

okej, jag kanske drogs med lite grann i skrivandet. Det var meningen att det här bara skulle bli ett kort och sammanfattande inlägg -om ingenting egentligen.




oroligärjagnogändåmenhoppas
jaghoppas