emolie

Nu sitter jag hemma hos Kalle och har lite små tråkigt. Har varit uppe sedan halv sju, då jag vaknade av hans väckarklocka. Varför jag inte somnar om igen vet jag inte, PUCKO! Men det kan ha en orsak av att hans granne håller på att banka på något och för ett väldigt liv. Undrar vad det är han håller på med? Kanske ska gå upp och fråga, vem vet.. om han är snäll kanske jag kan få bli bjuden på en kopp kaffe! Åh eller ännu bättre, FRUKOST. Har inte ätit det och är sjukt jäkla hungrig. Kanske skulle ta en frulle ändå!!!

haha igår när jag skulle betala lite roadtrip snacks så blir jag
avbruten av att Kalle ropar

-EMELIE!!! dom har COLA PÅ BURK, som att han aldrig hade sett det förut.

Det roliga var att jag förstod att han skojade, men det förstod varken han bakom kassan eller folk i butiken. Han hittar såklart en CHAMPIS på burk och blir helt extas, han ser ut som ett barn som har hittat det bästa som finns i hela världen.

- CHAMPIS PÅ BURK!!!!!!!!!!!!! åhå, det var ju tusen år sedan. Hur mycket kostar den? Emelie kan inte jag få den, snällllaaaa????

Blickarna gick inte att ta miste, här har det kommit ALIENS som aldrig har varit med om att det finns cola eller champis på burk.

En av många saker som hände på vägen.
Jag tycker om dig mitt barn.

Dagen har gått rätt bra i alla fall. Visade sig att jag får träffa min älskade man och make i alla fall.

Idag har Bert varit i fokus hela dagen, jag hade nog inte gjort något vettigt alls,
om pappa inte hade ringt och sagt åt mig att ta tag i mitt liv.

Tänk att någon måste skälla på mig för att jag ska få något gjort, och inte hjälpte det heller för den delen.
Jag gick från Bert till datan.

Men nu är det mat som gäller så dags att börja med det.

Hej och hå i lingonskogen.

Idag är jag bitter.
Kan ha en orsak över att jag saknar en person så mycket så att jag vill klättra på väggarna.
Kom hit och ge mig styrka, jag behöver din kraft!

Samtidigt som du gör mig knäsvag så gör du mig till PIPPI LÅNGSTRUM -världens starkaste.
Jag vet, jag har brutit min regel -bli inte beroende av någon.

dumdimdomdadidudam den halshuggna hönan tycker inte om den här dagen.
inte om
den här
dagen.
nej.

Ja, nu när man är en sån där trogen bloggare så har man ju självklart koll på sina blogg vänner över hur deras vardag har varit eller annat roligt. Men JA! jag tycker att det är roligt eftersom jag bara äääälskar att lägga mig i andras liv. GIVE ME SOME GOSSIP PLEASE! Men om man ska komma till saken.

Alla skriver på olika sätt och jag tycker att det också är väldigt roligt så jag tänkte skriva upp det här, så får ni rätta mig om jag har fel eller inte. Ja, jag har tråkigt i väntan på att greys ska börja -SPÄNNANDE! Men nu kom jag ifrån ämnet igen.

Emelie Nilsson - börjar ALLTID inlägget med att hon är så jävla trött på mornarna. HAHA.
Lovisa Nordqvist - Har alltid så himla roliga rubriker och att hon tittar på Lost.
Sandra - Bitter men samtidigt så jäkla skön (hur lyckas hon)
Kelly - Skriver ofta upp planeringar, vilket är oerhört bra för hur skulle det annars gå för mig?! :)
Sarah - Alltid så väl strukturerat och fint skrivet, är avundsjuk I admit it.
Nina - Har väldigt ofta bilder som får allt att bli intressant (för nej Nina, Ditt liv är inte intressant) haha
Dreyer- Pratar alltid med mig själv när jag skriver och diskuterar, ja jag är knäpp. (men nu får jag ge mig, det där kom faktiskt spontant)

Vad säger ni nu då? Häpnad av förvåning över att jag har granskat er så djupt. Jag säger bara det, göm dagboken när jag kommer hem till er nästa gång. Annars vet man aldrig var era dirty secrets kan hamna.

WATCH OUT FOR THE FUCKIN DREYER - Jiiiiihaaa!!!!!!!!
(galoperar i il-fart till vardagsrummet för att se på snyggingar i sjukhusrockar jummi) 

Måste börja med att kommentera Sandras må bra inlägg. Härligt verkligen ett plus i kanten. Jag gillar också att du firar det genom att berätta vad du vill ha för låt på din begravning! Haha du är skön rakt egenom.

Så ja, vad har jag för spännande nyheter att bringa er denna tisdagsförmiddag!
Ingenting faktiskt, för ingenting har hänt mig. Mitt liv har hamnat i ett no action what so ever.

Jag kan i och för sig göra alla singlar avundsjuka med att berätta att jag har världens bästa pojkvän. Vaknade med att jag fick ett godmorgon älskling mms på hans fina tryne. Åh sucker för kärleken är jag nog i alla fall, för det där fyllde hela min dag med lycka! Thank you sweetie.

Men man kanske ska ta tag i livet ändå, borsta gaddarna och klä sig lite mera anständigt.
Sen ska jag styra upp med en vanijglass-chokladsås-och-banan-tröst, för att det är synd om mig. JAAA det ska jag göra!

Snigeln is alive!
Run for your life...

Har inte varit så aktiv på bloggen precis. Men jag har mitt liv och andra intressen än att sitta framför datorn.
Idag är jag sjuk, eller något liknande, är inte på topp i alla fall
-Så varför inte skriva några rader.

Solen skiner och himlen är alldeles blå, så jag tänker faktiskt gå ut även fast jag inte borde. Det måste vara ett brott att sitta inne en sådan fin och härlig dag. Måste plugga lite grann också för vi har arbetsmiljö och säkerhetsprov imorn. 

Helgen har varit både bra och dålig, träffade Thisbe och det var härligt. Vi har alltid så roligt ihop, I like her. Min respartner och armbandsvän <3

Nej, nu ska jag gå och köpa fläsk till ugnspannkakan (förlåt Sarah, jag vet stackars gris) Men jag kommer inte ihåg sist jag hade en riktig måltid så jag förtjänar lite av det faktiskt.

Jag tror att Sarah faktiskt har rätt i ett inlägg som hon skrev förut. Jag vet att djuren inte har det bra och att dem verkligen blir torterade vid slaktning mm. Och det är klart att jag bryr mig om det, men det är så svårt att ta det till sig eftersom man inte har sett det in real life liksom. Då blundar jag hellre för det och låtsas som att jag inget vet.

Jaja, jag vet inte. Ska man gå och köpa den där grisen nu kanske?
Usch, vilken dubbelmoral!

Men jag har i alla fall hittat min nya idol -Björn Gustavsson.
Han får mig att må bra i alla väder.


 

Sitter i skolan och gör faktiskt ingenting vettigt för fem öre, förvånande? Nej faktiskt inte.
Men jag börjar längta som tusan till studentskivan i alla fall -hollywod tema.
Jag ska självfallet vara Lisa Kudrow, known as Buffay Hannigan i Vänner.
Men måste gå nu, Annie behöver en tändare

Nu höll jag på att missa vad som hände mig på hemresan. Efter en trött och slitsam dag i Stockholm så åker jag inte hem, utan stannar i Sollentuna för att vänta på att min älskare ska sluta jobba.

Utan längre någon mobil (eftersom jag lånade Karolinas) så försökte jag leta upp gallerian som var vår mötesplats. När jag väl kom dit (observera att klockan nu är 17.00) så står det stora och ståtliga vakter vid ingången. Gallerian var såklart stängd, med valpögon och pipig röst frågar jag snällt om jag kan få låna någons mobil telefon. Man får egentligen inte låna ut mobilen, säger vakten med en mörk röst, men med dig kan vi göra ett undantag. Vadå? Kan väl inte råför att jag har glimten i ögat!

Det finns en korvmoj i Sollentuna också, en Sibylla närmare bestämt. Så våran mötesplats ändrade riktning mot två jätte härliga korvmoj killar, som verkligen hade Det. Glimten i ögat.

Innan vi går händelserna i förväg så måste jag tillägga att det var snöstorm, så när jag skulle bege mig till den så frestande korvmojen var det en kamp! Det blåste så hårt och mycket så att jag höll på att ramla omkull tiotusen gånger. Jag kände mig som en pingvin som försökte komma till sin flock i den värsta snöstormen i Antarktis.

När jag kom in för att värma mig, i ett lagom stort rum med både bord och stolar (tänka sig va)! Satte jag mig ner på en plats som såg mest inbjudande ut och som hade en bra sikt ut. Så att jag kunde hålla utkik när dem äntligen kom. (Observera att klockan är tjugo över fem)

Jag tittade på folk som kom in och gick ut.
Kanske tre gånger för mycket.

Klockan tickade och tiden stod faktiskt stilla. Tänka sig, det finns fler ställen än mitt rum som är tidlöst!

Korvmoj killarna tyckte till slut synd om mig så jag fick en kopp kaffe som jag kunde sippra på under väntans gång. Och det var en väntan må jag säga.

När jag tillslut hade gett upp hoppet och var säker på att han glömt bort mig helt, la jag mig med huvudet på bordet frusen och uttråkad. Det hördes på ett långt avstånd en knackning, men jag la inte så stort intresse på det. 

En korvkille sa, med en liten brytning: FIA! han är här nu (varför han kallade mig Fia vet jag inte, något han hade fått för sig) Och där står han, mannen med ett stort H och vinkar till mig skrattandes (Observera att klockan nu är sju)

Jag tackar så mycket för kaffet och springer ut till min riddare i skinande rustning. Jag fryser något fördärvat och tror att jag äntligen kan få komma hem med en kopp te i famnen. Jag kan säga att mina så förutfattade meningar krossades totalt. Han och Marcus hade nämligen fått punktering på bilen. Så vi var tvugna att vänta på att han skulle komma med sin fina blåa volvo.

Det var kallt och blåste nordanvindar, vi gömde oss i en busskur! Det var tur att vi i alla fall hade varandra.